IBD, Crohns och ulcerös kolit – kan lösningen finnas i tarmfloran?
IBD (från engelskans Inflammatory Bowel Disease), är ett samlingsnamn för flera inflammatoriska sjukdomar i tarmen där Crohns och ulcerös kolit är vanligast. Läs vidare för att få information om vem som drabbas, tarmflorans koppling och vad den senaste forskningen säger.
Vad är IBD?
IBD, som inte är att förväxlas med IBS, kallas även inflammatorisk tarmsjukdom och innefattar flera kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar som t.ex. Crohns och ulcerös kolit. Sverige har tillsammans med Kanada störst andel IBD-drabbade i världen och varje år insjuknar ungefär 3000 svenskar i IBD. Symptomen visar sig oftast i skov vilket innebär att man i perioder upplever mycket kraftiga besvär. Detta varvas med perioder av mindre besvär eller inga besvär alls. Exempel på symptom är diarré, frekvent tarmtömning, magsmärtor, feber, trötthet, kraftig viktnedgång, blod i avföringen och ledvärk.
Vad är skillnaden mellan ulcerös kolit och Crohns sjukdom?
Det kan ibland vara svårt att skilja mellan ulcerös kolit och Crohns sjukdom, då båda är inflammatoriska tarmsjukdomar. Skillnaden är att vid Crohns sjukdom kan hela mag-tarmkanalen bli inflammerad, och inte bara tjocktarmen och ändtarmen som vid ulcerös kolit.
Vem drabbas?
Orsaken till att man drabbas av IBD är än så länge oklar. Det finns vissa kopplingar till genetik och även till rökning, men det förekommer även en hel del forskning kring hur IBD kan påverkas av våra kostvanor och av antibiotika-användning. Generellt anses IBD vara en vällevnadssjukdom eftersom sjukdomen förekommer oftare i länder med hög levnadsstandard. Det finns även teorier om att D-vitaminbrist skulle kunna vara en riskfaktor, eftersom sjukdomarna är vanligare i nordliga länder.
Tarmfloran och IBD
I och med att IBD är en tarmsjukdom är tarmfloran ett givet område för utökad forskning. I forskningsstudier har man bland annat kunnat visa att tarmfloran förändras hos personer med IBD i de aktiva faserna av sjukdomen (skov). Exempelvis visade en studie som gjordes på 137 IBD-patienter i Örebro, att vid skov minskade de goda bakterierna kraftigt medan elakartade bakterier ökade i antal. Parallellt med detta såg man även att inflammationsdrivande ämnen ökade och antiinflammatoriska ämnen minskade. Resultaten jämfördes med data från friska personer vars tarmflora höll sig betydligt mer balanserad över tid.
Behandlingar IBD
IBD behandlas främst med olika typer av läkemedel anpassade efter den specifika tarmsjukdom man lider av. I en del fall kan man även behöva opereras för att bli bättre. En del forskare tror även att man framöver kommer att kunna hitta behandlingar som bidrar till att hålla tarmfloran stabil och därmed kan underlätta de besvär som IBD innebär.
Det har även framkommit forskning som kan ge fler ledtrådar kring hur IBD kan behandlas. En studie från 2019 visade till exempel att de tarmflore-förändringar som uppstår vid skov föregås av ökade nivåer av fleromättade fetter, mycket låga nivåer av vitamin B5 och B3, samt färre mikrobiellt nedbrytbara kemikalier. Dessa forskningsresultat kan utgöra grunden till att vi framöver kan upptäcka sjukdomsaktivitet i ett tidigare stadie vilket ökar möjligheten för IBD-drabbade att få effektiv behandling i ett så tidigt skeende som möjligt.
Förhoppningen är att dessa forskningsresultat kan ge riktlinjer för utformning av nya behandlingar som kan både förebygga och hjälpa vid skov.
Råd för en balanserad tarmflora
– Antiinflammatorisk kost: De goda tarmbakterierna behöver rikligt med växtfibrer för att trivas, därför är det bra med en kost med mycket växtföda. Man kan även tillsätta goda bakterier och kostfibrer via kosttillskott.
– Minska den negativa stressen: De goda bakterierna i tarmen är känsliga för de ämnen och hormoner som frisätts vid stress, därför kan stress under en längre period påverka tarmfloran negativt. Se därför över hur du kan minska stressen och hitta tid i din vardag för återhämtning.
– Motionera regelbundet: Motion har en positiv effekt på tarmfloran visar forskningen och träning kan även vara ett sätt att minska den negativa stressen. Minst 30 minuters pulshöjande träning 5 gånger i veckan rekommenderas för vuxna.