I denna artikel går vi igenom några utav anledningarna till att mjölkprodukternas nyttighet ifrågasatts och avslutar med ett par handfasta tips.

Laktos

Personer som är intoleranta eller känsliga mot laktos har låga nivåer av enzymet laktas som är det ämne som bryter ner mjölksocker, vilket är det vi kallar laktos. Alla barn besitter förmågan att producera enzymet laktas eftersom laktos finns även i människans bröstmjölk. I och med att barnen blir äldre slutar dock detta enzym att produceras vilket är anledningen till att det i större delen av världen är mycket vanligt med laktosintolerans i vuxen ålder. I nordligare länder som Sverige har konsumtion av mjölkprodukter i perioder varit avgörande för människans överlevnad vilket gjort att generna anpassat sig så att enzymet kan fortsätta produceras även i vuxen ålder. Därför är andelen laktosintoleranta något lägre i Norden jämfört med andra delar av världen.

Laktos består utav sockerarterna glukos och galaktos. Glukos finns förutom i mjölkprodukter även i bär, frukter, en del grönsaker och honung. Glukos i sig är inte skadligt, men om det konsumeras i allt för stora mängder kan det leda till förhöjda insulinnivåer, rubbningar i tarmfloran och över tid fettbildning i bland annat levern. Effekterna av galaktos har framförallt studerats i djurstudier där de kopplats till sådant som kronisk inflammation, nedsatt immunförsvar, oxidativ stress och tidigt åldrande. Än så länge är dock allt för få studier gjorda på människor för att man ska kunna uttala sig om effekten av galaktos på den mänskliga kroppen.

Mättat fett

Mjölkprodukter innehåller till största delen mättat fett, vilket vi enligt de nordiska näringsrekommendationerna bör begränsa intaget av. Dessa fetter hör också till de långkedjiga fetter som kan öka våra blodfetter och bidra till åderförkalkning på längre sikt. På sin väg ner till levern tar de långkedjiga fetterna en omväg (jämfört med de kortkedjiga fetterna) via både lymfsystemet och den allmänna blodcirkulationen där de kan stanna så pass länge att de gör blodet både tjockare och mer trögflytande – något som kan ha flera negativa effekter för hälsan.

Mjölkprotein

Mjölk, oavsett vilken djurart den kommer ifrån, är sammansatt för att ge optimal tillväxt och fysisk utveckling. Av den anledningen är mjölk till exempel en fullvärdig proteinkälla, vilket innebär att den innehåller samtliga essentiella aminosyror som behövs för kroppens uppbyggnad. Mängd och typ av protein som finns i mjölken kan dock variera mellan olika djurarter. Till exempel innehåller komjölk ungefär dubbelt så mycket protein som människans bröstmjölk. Komjölken domineras dessutom av det inflammatoriska proteinet kasein som verkar ha en hämmande effekt på den godartade tarmfloran, medan människans mjölk innehåller mer vassleprotein.

Pastörisering och upphettning

All mjölk som säljs kommersiellt i Sverige idag ska vara pastöriserad för att säkerställa att den är fri från smittämnen och skadliga mikroorganismer. Pastörisering innebär att mjölken hettas upp och de högre temperaturerna ser då till att oskadliggöra eventuella bakterier och virus. Utöver pastöriseringen bearbetas mjölken även genom homogenisering (fettet finfördelas), standardisering (fett återförs till mjölken för att skapa mjölkprodukter med olika fetthalter) och vitaminisering (mjölken berikas med till exempel A- och D-vitamin).

Problemet med framförallt pastörisering och annan upphettning som sker i samband med bearbetningen av mjölken är att upphettningsgifter bildas. Gemensamt kallas dessa substanser AGE och ALE, och har sjukdomsframkallande egenskaper (ett exempel på en sådan substans är akrylamid). Av alla mjölkprodukter är mjölkpulver den största boven då processen för att ta fram mjölkpulver innebär kraftig upphettning och bearbetning.

Hormoner

Eftersom mjölk är utformat för att få kalven att växa och i slutändan bli könsmogen innehåller den naturligt både hormoner och tillväxtfaktorer som exempelvis hjärn- och hypofyshormoner, och steroider som östrogener, progesteron och även testosteron. Dessa hormoner är fettlösliga och halten av hormoner är därför störst i feta mjölkprodukter som t.ex. smör och ost.

Våra bästa tips kring mjölkprodukter

• Mjölkprodukter är lätt att byta ut mot växtbaserade alternativ gjorda på till exempel havre, mandel, kokos och ris. Smör kan vara svårare att byta ut då de växtbaserade alternativen ofta innehåller processade oljor – hummus och avokado kan där fungera som bra ersättare.
• Om du absolut vill konsumera mjölkprodukter, se då till att välja ekologiskt då dessa produkter har en bättre balans mellan omega 3 och omega 6 eftersom korna får större andel av sin föda från naturbete, ensilage och hö istället för kraftfoder.
• Mjölkprodukter från getter eller får brukar också vara ett något bättre alternativ då de har en bättre fettprofil.
• Undvik mjölkprodukter som är sötade med socker, sötningsmedel eller innehåller tillsatta smakämnen.
• Uteslut mjölkpulver helt och hållet

Referenser:

Livsmedelsverket

Stig Bengmark