Vad innebär periodisk fasta?

Periodisk fasta betyder helt enkelt att du delar upp hur du äter i perioder där du fastar och perioder där du äter. Några av de vanligaste och mest etablerade metoderna är:

16/8-metoden

Denna metod innebär att du hoppar över frukosten (eller middagen) och begränsar perioden då du äter till åtta timmar, till exempel mellan klockan 12 och klockan 20. Däremellan fastar du i 16 timmar.

Eat-stop-eat-metoden

Med den här metoden fastar du i 24 timmar en gång i veckan genom att exempelvis hoppa över middagen ena dagen och fasta fram till middagstid dagen efter.

Har du aldrig provat periodisk fasta förut brukar 16/8-metoden vara lättast att börja med. Men det viktigaste är alltid att du känner efter och provar dig fram för att hitta en metod som passar för just dig.

Många positiva hälsoeffekter

Genom periodisk fasta får våra organ en välförtjänt paus och vila, så att de kan återhämta sig. Det medför flera positiva effekter för både kroppen och hjärnan, och det finns indikationer som tyder på att det till och med kan leda till ett längre liv. Vi har listat några positiva hälsoeffekter som kommer av periodisk fasta:

• Lägre fettnivåer i kroppen – framförallt i levern och blodomloppet
• Sänkt inflammationsgrad i kroppen
• Minskade skador på kroppens proteiner, DNA och nyttiga membran-fetter
• Mer tid för kroppens vävnader att hinna återhämta sig och repareras
• Lägre risk för diabetes typ 2 genom förbättrad insulinresistens och sänkt blodsocker
• Lägre risk för hjärtsjukdomar då det skadliga kolesterolet, fettnivåerna i blodet, inflammationsgraden och blodsockernivåerna minskar
• Minskad risk för cancer, utifrån vad forskare sett när de gjort olika studier på djur
• Förbättrad hjärnfunktion genom högre nivåer av hjärnhormonet BDNF – ett hormon som styr produktionen av nya hjärnceller samtidigt som det stärker dem som redan existerar och ökar tillväxten av nya nervceller – något som även kan ge ett skydd mot Alzheimers
• Ett längre liv – baserat på forskning som gjorts på råttor och visade att de råttor som fastade under perioder levde 36 – 83% längre

När bör du undvika att fasta?

Generellt bör du undvika periodisk fasta om du är underviktig eller haft ätstörningar. För att vara på den säkra sidan är det också alltid en god idé att rådgöra med en läkare eller kostrådgivare innan du börjar fasta, så att du är säker på att du gör det på ett sätt som passar dig och din kropp.

Det finns forskning som tyder på att periodisk fasta inte är lika fördelaktig för kvinnor som för män. Hos kvinnor har periodisk fasta visat sig kunna leda till att det blivit svårare för kroppen att reglera nivåerna av blodsocker och att menstruationen uteblivit. Som kvinna är det därför bra att vara extra försiktig och uppmärksam på kroppens signaler vid periodisk fasta. Kvinnor som försöker bli gravida, är gravida eller ammar bör helt undvika att fasta.

Inspireras av våra förfäder och kombinera periodisk fasta med en näringsrik kost

Hälsoforskare intresserar sig allt mer för våra förfäders kost och livsstil. Under miljontals år levde människan på en kost som idag motsvarar det som kallas för 80/10/10 – en kost som huvudsakligen består av blommor och blad (80 %), för att sedan kompletteras med fettrika frukter/växtfetter som exempelvis oliver, avokado och kokos (10 %), och proteinrika ärter, bönor, linser, nötter, mandlar och fröer (10 %).

Denna livsstil finns fortfarande kvar i några avlägsna kulturer som Abkhasia i Georgien, Vilcambaba i Ecuador och Hunza-distriktet i Norra Pakistan. Här äter man sällan processad mat, och de som konsumerar mejerivaror gör det i form av opastöriserade mjölkprodukter där bakteriekulturen finns kvar. Människorna i dessa kulturer blir sällan sjuka, och en förvånande stor andel av befolkningen blir över 100 år.

Om du ägnar dig åt periodisk fasta är det viktigt att tillföra kroppen en massa nyttigheter när du väl äter. Att äta en växtbaserad och näringsrik kost med mycket grönsaker, frukt, nyttiga fetter och fibrer är därför ett bra komplement till periodisk fasta och bidrar samtidigt till en god maghälsa.

Referenser:

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/15640462/

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2622429/

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S095528630400261X

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17291990/

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17374948/

https://academic.oup.com/geronj/article/38/1/36/570019?login=true