MAGHÄLSA /

Vad är inflammation och hur kan det förebyggas?

Den antiinflammatoriska kosten och livsstilen förespråkas av många som ett verktyg för att dämpa inflammation i kroppen. Men vad är egentligen inflammation? Och varför bör det undvikas?

All inflammation behöver inte nödvändigtvis vara skadlig för kroppen, utan det beror på vilken typ av inflammation det rör sig om. I denna artikel reder vi ut de olika typerna och förklarar hur du kan förebygga negativ inflammation i kroppen.

 

Två typer av inflammation

Inflammation är en naturlig kroppsreaktion och en del av det mänskliga immunförsvaret. Det finns dock två typer av inflammation, akut och kronisk, där den senare kan orsaka en hel del skada i kroppen.

Akut inflammation

Akut inflammation är en biologisk funktion som utgör en del av kroppens naturliga försvar vid skada och sjukdom. Vid exempelvis en vävnadsskada eller om främmande partiklar tagit sig in i kroppen, triggas den inflammatoriska processen som direkt börjar oskadliggöra hotet och läka skadan. Den akuta inflammationen är mycket snabb att sätta igång och kan vara i allt ifrån några minuter till ett par dagar.

Den akuta inflammationen visar sig genom fem så kallade kardinaltecken: rodnad, smärta, lokal värmeökning, nedsatt funktion och svullnad. Orsaker till akut inflammation kan vara infektioner, trauma (fysisk skada), fysikaliska och kemiska medel, främmande partiklar och immunreaktioner.

Kronisk inflammation

Kronisk inflammation kallas ofta för låggradig eller tyst inflammation då den är svårare att upptäcka än den akuta inflammationen och kan pågå i kroppen i flera år innan den visar sig – oftast i form av olika allvarliga sjukdomar.

En kronisk inflammation är i sig inte en sjukdom, utan en mekanistisk process som förknippas med andra sjukdomar. Till exempel kopplas kronisk inflammation till allvarliga hälsotillstånd som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, olika typer av autoimmuna sjukdomar, cancer, Alzheimer, inflammatorisk tarmsjukdom/IBD (t.ex. Crohns), reumatoid artrit, kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD) och kronisk njursjukdom (CKD).

 

Symptom

Symptomen för kronisk inflammation kännetecknas till skillnad från den akuta inflammationen, inte av de fem kardinaltecknen utan är betydligt mer diffusa. Några exempel på symptom som kan utvecklas vid kronisk inflammation är:

  • Smärta och värk
  • Oförklarlig trötthet och sömnsvårigheter
  • Huvudvärk
  • Håravfall
  • Hudproblem som exempelvis acne och oförklarliga utslag/rodnader
  • Andfåddhet
  • Svettningar
  • Reducerade sexfunktioner
  • Oregelbundna menstruationer
  • Depression, ångest och humörsvängningar
  • Frekventa infektioner
  • Viktökning
  • Gastrointestinala besvär som t.ex. diarré och förstoppning.

 

Orsaker och riskfaktorer

  • Obalanserad tarmflora – Då ungefär 70 procent av immunförsvaret sitter i tarmarna, kan en obalanserad tarmflora göra att det naturliga försvaret försvagas och inflammationstriggande partiklar och ämnen tar sig ut i kroppen.
  • Hög andel kroppsfett – Forskning visar på att fettvävnad verkar kunna utsöndra inflammatoriska ämnen och dessutom ökar proinflammatoriska molekyler proportionerligt i takt med att BMI stiger.
  • Ohälsosam kost – En kost bestående av mycket mättat fett, transfetter, och raffinerat socker, associeras till en högre produktion av proinflammatoriska molekyler.
  • Negativ stress – Förutom att stress kan orsaka sömnproblem (se nästa punkt), har det visat sig att både fysisk och mental stress frisätter en sorts inflammatoriska proteiner kallade cytokiner.
  • Dålig sömn – Studier har visat att individer vars sömn är oregelbunden är mer benägna att drabbas av kronisk inflammation än de som har regelbundna sovrutiner.
  • Exponering för kemikalier – Regelbunden exponering för främmande och irriterande kemikalier kan över tid framkalla kronisk inflammation.
  • Parasiter – Ogynnsamma organismer som till exempel parasiter som blir kvar i kroppen under en längre tid kan orsaka kronisk inflammation
  • Akut inflammation kan bli kronisk – Återkommande episoder av akut inflammation kan på sikt övergå till att bli kronisk.

 

Vad kan man göra åt kronisk inflammation?

Kronisk inflammation kan både dämpas och förebyggas genom livsstilsförändringar. Här nedan följer en lista på hur du skiftar dina vanor till att bli mer antiinflammatoriska.

  • Justera kosten
    • En antiinflammatorisk kost innebär att du undviker mat som framkallar inflammation och fyller på med livsmedel som motverkar inflammation. Mat som bör undvikas är framförallt socker och raffinerade kolhydrater, animaliskt fett, transfett, samt hydrogenerade oljor (finns till exempel i margarin). Fyll istället kosten med naturliga livsmedel som grönsaker, baljväxter, glutenfria sädesslag, frukt och bär, samt fett från avokado och kokos.
  • Ge en extra boost
    • Antioxidanter och polyfenoler som bland annat finns i många bär och kryddor, har en särskilt antiinflammatorisk effekt
    • Stärk tarmfloran genom att fylla på med mjölksyrabakterier och fibrer
    • Ta ett tillskott av omega 3 om du inte får i dig tillräckligt genom kosten. Dagens kost tenderar att innehålla mycket omega 6 och lite omega 3. Detta skapar en obalans mellan de två fetterna vilket i sin tur kan framkalla inflammation.
    • Gurkmeja innehåller polyfenolen kurkumin som har väldokumenterade antiinflammatoriska egenskaper
    • Magnesium och D-vitamin listas ofta som viktiga just för att förebygga inflammation
  • Motionera 30 minuter om dagen
    • Regelbunden träning kan både bidra till att bibehålla en optimal vikt, samt till att minska antalet proinflammatoriska molekyler. Folkhälsomyndigheten rekommenderar minst 30 minuters rörelse om dagen, 5 dagar i veckan, där du får upp pulsen, blir andfådd och svettig. Motion har även visat sig kunna vara bra för tarmfloran!
  • Håll sömnen regelbunden och sov tillräckligt (7-8 timmar)
  • Försök undvika negativ stress
    • Yoga, meditation och promenader i naturen är exempel på stressreducerande aktiviteter.

 

Även små förändringar räknas!

Om man är i behov av en livsstilsförändring är det lätt att all denna fakta känns överväldigande. Då kan det vara ett bra förslag att fokusera på en eller några få av punkterna ovan, till exempel kost och sömn, och se till att etablera rutiner och vanor inom dessa två innan man går vidare med exempelvis motion. Det är även viktigt att komma ihåg att du som individ har makten över din egen hälsa, och genom att ta kontroll över bara en av punkterna ovan kan du börja göra skillnad för din hälsa både här och nu och på längre sikt.

 

Referenser

Hotamisligil, G. S. (2006) Inflammation and metabolic disorders, Nature, 444

Shacter, E., and Weitzman, S. A. (2002) Chronic inflammation and cancer, Oncology, 16

Pahwa, R., Jialal, I., Chronic Inflammation: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK493173/

MER FRÅN:

Bakterier & fibrer för din mage

  • Baserat på 20 års forskning
  • Producerat i Sverige
  • Naturligt - inga tillsatser

nyheter och tips för din tarmflora

Hallo

Det ser ut til at du er i Norge. Besøk vår norske nettside her www.supersynbiotics.no