
Hur mycket vi rör på oss påverkar vår hälsa i stor utsträckning. Att vara långvarigt stillasittande är en av de stora bovarna. Även om vi tränar på gym eller spelar en padel-match ett par i veckan behöver vi daglig motion för att kropp och hjärna ska må bra. Vardagsmotion innebär precis just det – motion som är ett naturligt inslag i tillvaron. Vardagsmotion kan vara allt från att cykla eller gå till jobbet, välja trapporna framför hissen, ta en promenad på lunchen och att stå upp och jobba till trädgårds- och hushållsarbete.
Rekommendationen är att vi behöver röra på oss i minst 30 minuter varje dag. Då så pass mycket eller på ett sätt som gör att vi blir andfådda. Hur länge och vilken typ av motionsform går såklart att anpassa efter ålder och individuella förutsättningar. Vill du till exempel dela upp dagens 30 minuter i kortare pass går det lika bra. Men minst 10 minuter åt gången är att föredra. Överlag gäller att ju mer rörelse vi lyckas få in i vardagen, desto bättre mår vi, och de negativa effekterna av stillasittande minskar.
Vi är inte gjorda för den stillasittande tillvaro många av oss lever i idag. Vi är tvärt om gjorda för att röra på oss. När vi motionerar händer positiva saker i kroppen som gör oss både piggare och starkare. Regelbunden motion kan till och med minska risken för flera sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes typ 2, vissa former av cancer, benbrott, demens och depression.
Starkare muskler skyddar både lederna och skelettet. Det förbättrar också vår rörlighet och balans, vilket minskar risken för fallskador och benbrott. Att motionera regelbundet påverkar också våra blodfetter, blodtrycket och blodsockret positivt.
Ytterligare en positiv hälsoeffekt av vardagsmotion är att blodcirkulationen ökar, vilket gör det möjligt för cellerna att ta upp mer syre. Då blir det lättare för kroppen att ta hand om sådant som är skadligt, som till exempel förhöjda nivåer av stresshormonerna adrenalin och kortisol. Tack vare regelbunden motion blir vi mer motståndskraftiga mot stress och sover bättre.
Vår hjärna påverkas också positivt av motion. När vi rör på oss frigörs signalsubstanserna dopamin och serotonin som gör att vi direkt känner oss glada. När vi motionerar frigörs också endorfiner som gör att vi känner oss både nöjdare och piggare. Vi får dessutom bättre minne, lättare för att lära oss nya saker och lösa problem samt bättre koncentrationsförmåga.
När vi motionerar börjar muskelcellerna producera proteiner, som sedan sprids med blodet. Dessa proteiner är smärtstillande, uppiggande och motverkar både stress och depression. När vi tränar regelbundet ökar även hjärnans prestationsförmåga och gör att vi både får bättre impulskontroll och mindre ångest.
Forskning visar dessutom att motion har en positiv inverkan på tarmfloran och de goda bakterierna som huserar där. Vid en studie testade man personer som är mycket stillasittande som fick börja träna regelbundet och det visade att mängden tarmbakterier som ökar produktionen av kortkedjiga fettsyror ökade hos samtliga deltagare. Dessa är väldigt viktiga och skyddar oss mot bland annat gastrointestinala sjukdomar och koloncancer.
Studier visar också att personer som motionerar regelbundet har en annorlunda tarmflora än personer med en mer stillasittande livsstil. När tarmfloran är balanserad och välmående blir den mer resistent mot stresshormoner som adrenalin och kortisol.
Men att träna hårt är inte bara positivt, utan kan också ha en nedbrytande effekt på kroppen. Vid hård träning försvagas immunförsvaret tillfälligt vilket kan göra dig mer mottaglig för infektioner. Då är det mer skonsamt med vardagsmotion som inte bryter ner kroppen på samma sätt. När vi rör på oss i vardagen stärks också vår tarmflora, som faktiskt är hem till hela 70% av vårt immunförsvar. På så sätt blir vi också mindre känsliga mot de infektioner som kan uppstå när vi tränar.
https://supersynbiotics.se/maghalsa/tarmfloran/motion-kan-gynna-tarmfloran/
https://stigbengmark.com/motion-en-halsans-grundpelare/
Karl J.P. et al. Changes in intestinal microbiota composition and metabolism coincide with increased intestinal permeability in young adults under prolonged physiological stress. American Journal of Physiology. Gastrointestinal Liver Physiology, Vol 312, Issue 6, 559-571 (2017)
Mailing L. J. et al. Exercise and the gut microbiome. A review of the evidence, potential mechanisms, and implications for human health. Exercise and Sport Sciences Reviews, Vol 47, Issue 2, 75-85 (2019)
Det ser ut til at du er i Norge. Besøk vår norske nettside her www.supersynbiotics.no