Energidippar, trötthet och nedstämdhet kan uppstå när som helst under året men är kanske som allra vanligast under vinterhalvåret. I denna artikel går vi igenom några vanliga anledningar till vintertrötthet och energilöshet uppstår, samt förslag på vad du kan göra för att förbättra dina energinivåer.
Trötthet och låg energi kan bero på flera saker. Dålig matsmältning, magproblem, stress, dålig sömn och brist på viktiga näringsämnen är alla vanliga orsaker. Men just under vinterhalvåret är bristen på dagsljus en faktor som påverkar hälsan.
För oss nordbor innebär vinterhalvåret inte bara kyla utan även mörker. När solen går upp senare och ner tidigare på eftermiddagen finns endast ett par timmar av dagsljus tillgängligt. Vilket är svårt för de flesta att utnyttja då det tenderar att sammanfalla med arbete och skola. Detta påverkar bland annat tillgången till D-vitamin, då kroppen är beroende av solljus för att kunna omvandla kolesterol i huden till D-vitamin. Låga nivåer av D-vitamin är inte särskilt ovanligt och visar sig bland annat genom trötthet och värk i muskler och leder.
En annan anledning till att mörkret påverkar våra energinivåer är sömnhormonet melatonin. Melatoninet i kroppen dämpas av dagsljus och på samma sätt ökar det när det börjar bli mörkare på eftermiddagen vilket gör att vi blir trötta. Dels påverkar de kortare dagarna melatoninproduktionen, men det är även bristen på dagsljus som kan bidra till att regleringen av melatoninet rubbas.
Försök att få till åtminstone ett par minuter utomhus i dagsljus varje dag – gärna innan klockan 10 på förmiddagen. Exponering av dagsljus hjälper kroppen att reglera melatoninnivåerna, vilket bidrar till både bättre energi under resten av dagen och förbättrad sömnkvalitet. Om du inte har möjlighet att ta dig ut på morgonen är en kort lunchpromenad ett bra alternativ.
Energidippar och låg energi överlag kan ibland vara kopplat till att magen eller närmare bestämt matsmältningen inte fungerar optimalt. Matsmältningen är en energikrävande process och om den är störd eller dysfunktionell på något sätt, suger det ännu mer energi vilket gör oss trötta. Matsmältningsprocessen pågår i flera olika delar av kroppen och det finns mycket man kan göra för att förbättra den. Flera exempel hittar du i vår artikel om mindful eating.
Fiberrik mat som råa grönsaker, frön och frukt är de goda tarmbakteriernas favoritföda och främjar därmed en frisk och balanserad tarmflora. Bakterierna i tarmen är dels delaktiga i matsmältningsprocessen, men även i produktionen av signalsubstanser och hormoner som har en inverkan på både humör och energinivåer. Till exempel produceras ungefär 90 procent av kroppens serotonin i tarmen. Serotonin utgör förstadiet till sömnhormonet melatonin och är därför viktigt för att vi ska kunna reglera vakenhet och sömn. En fiberrik kost har dessutom en mildare påverkan på blodsockernivåerna vilket ger färre dippar och jämnare energi över dagen.
Sömnen är förstås avgörande för att vi ska känna oss utvilade och pigga. För att må bra behöver de flesta runt 7-8 timmars sömn per natt och detta gäller faktiskt året runt. Undvik därför att sova på dagtid eller att sova för länge då det kan rubba sömnrutinerna. För bättre sömn, sträva istället efter att gå och lägga dig och gå upp vid ungefär samma tid varje dag, undvik skärmar i sovrummet, samt se till att sovrummet är mörkt och svalt.
Trötthet och energilöshet kan ibland bero på brister eller låga nivåer av vissa näringsämnen. Låga nivåer av D-vitamin är inte ovanligt i Norden på grund av den bristande exponeringen för solljus under den mörkare delen av året. Ett annat näringsämne som framförallt kvinnor kan få brist på är järn.
Det ser ut til at du er i Norge. Besøk vår norske nettside her www.supersynbiotics.no