Att bibehålla en välmående och balanserad tarmflora är viktigt för flera av våra kroppsliga funktioner. Men balansen i tarmfloran kan lätt rubbas av olika yttre faktorer. En utav dessa faktorer är medicinering med antibiotika som kan orsaka besvär både under och efter behandling. I denna artikel reder vi ut vad antibiotikan har för effekt på tarmfloran och hur vi kan ta hand om bakterierna i tarmen i samband med en antibiotika-kur.
I normala fall håller sig en vuxen persons tarmflora relativt stabil genom livet. Men i den västerländska livsstilen finns det flera faktorer som kan orsaka både tillfälliga och långsiktiga störningar i tarmfloran. Ett exempel på detta är ohälsosam kosthållning (för mycket processade livsmedel och för lite fibrer). Samt längre perioder av hög stress och behandling med antibiotika.
Antibiotika ges vanligtvis vid olika typer av infektioner, där antibiotikans uppgift är att ta död på de elakartade bakterier som orsakat infektionen. Samtidigt som antibiotikan tar död på de onda bakterierna, kan dock en stor del av de goda bakterier som finns naturligt i tarmen också stryka med. Detta orsakar en obalans i tarmfloran. Vilket i sin tur möjliggör att elakartade bakterier, mikrosvampar och andra skadliga organismer kan ta sig in i tarmen.
En vanlig penicillinkur kan slå ut uppemot 90 procent av tarmfloran. I värsta fall kan det ta flera månader och ibland till och med år innan den blir helt återhämtad. Vanliga besvär är diarré, urinvägsinfektioner, svampinfektioner och allmän överkänslighet gentemot både infektioner och olika typer av födoämnen.
Hur påverkad tarmfloran blir av antibiotikan beror på vilken typ av antibiotika som används. Antibiotika med smalt spektrum är riktad mot en specifik bakterie och har därför en mildare påverkan på tarmbakterierna. Antibiotika med brett spektrum å andra sidan är effektivt mot flera olika sorters bakterier och har därmed en kraftigare påverkan på tarmfloran.
En vanlig rekommendation vid behandling med antibiotika är att tillföra goda bakterier för att kompensera för den negativa effekten på tarmfloran. Det är även viktigt att tillföra fibrer (prebiotika) då det fungerar som föda till de goda bakterierna. Detta kan till viss del göras genom att anpassa kosten men även via ett synbiotika-tillskott som kombinerar goda bakterier och fibrer.
Goda bakterier kan adderas till kosten både innan, under och efter antibiotika-kur. Vid en pågående behandling är det dock viktigt att vänta minst två timmar efter att antibiotikan tagits innan de goda bakterierna intas för att inte effekten ska förtas.
Att äta en kost rik på växtfibrer är mycket bra för tarmfloran. Framförallt är det lösliga fibrer som fungerar som prebiotika, det vill säga mat till tarmbakterierna. Dessa fibrer finns i olika typer av växtföda som till exempel sparris, rotfrukter, lök, frukt och bär. Olösliga fibrer å andra sidan finns framförallt i olika typer av sädesslag och kan vara lite svårare för kroppen att hantera i samband med antibiotika-kur när magen är extra känslig.
Om man sedan tidigare är van vid en fiberfattig kost, kan magen ibland reagera när man ökar fibermängden. Detta oavsett om fibrerna är i form av mat eller kosttillskott. Därför kan det vara bra att trappa upp fiberintaget successivt och gärna börja lite i förväg om man vet att en antibiotika-kur kommer att komma lite längre fram – till exempel vid en planerad operation.
Referenser:
Läkemedelsvärlden
Livsmedelsverket
Det ser ut til at du er i Norge. Besøk vår norske nettside her www.supersynbiotics.no