Gut-brain axis eller tarm-hjärna-axeln på svenska, är benämningen på den koppling som finns mellan tarmen och hjärnan. Denna koppling har fått mer och mer uppmärksamhet bland forskare de senaste åren och många tror att den kan spela en viktig roll för hur vi hanterar hälsoproblem som IBS, ångest och nedstämdhet.

Hur kommunicerar tarmen och hjärnan?

1. Vagusnerven och nervsystemet

En stor del av kommunikationen mellan tarmen och hjärnan sker via nervsystemet. Nervsystemet består bland annat utav neuroner – en typ av celler som finns både i hjärnan och i det centrala nervsystemet som ger kroppen instruktioner kring hur den ska agera i olika situationer. I hjärnan finns ungefär 100 miljarder neuroner, i tarmen finns 500 miljoner neuroner vilket är en utav anledningarna till att tarmen ibland kallas för den andra hjärnan.

Tarmen och hjärnan knyts också ihop genom specifika nerver, där den största och mest betydande är vagusnerven. Vagusnerven går från roten av hjärnan ner till tarmsystemet och här skickas signaler i båda riktningar som påverkar tarmens respektive hjärnans funktion. Till exempel har man i studier visat att personer med IBS och Crohn’s har en försämrad aktivitet i vagusnerven, och även att stress hindrar signalerna som skickas via vagusnerven från att komma fram ordentligt, vilket i sin tur kan leda till magproblem.

2. Kortkedjiga fettsyror

I våra tarmar skapas olika typer av kemikalier som restprodukter när tarmbakterier förbränner fibrer. Dessa kemikalier kan i sin tur påverka hjärnan och dess funktion. En grupp utav dessa kemikalier kallas för kortkedjiga fettsyror eller SCFA vilket står för short chain fatty acids – till dessa hör exempelvis smörsyra. Dessa kortkedjiga fettsyror är mycket nyttiga och bidrar bland annat till att stimulera vagusnerven. Utöver det kan fettsyrorna även verka aptitdämpande, bistå i produktionen av vissa vitaminer och förbättra tarmväggens kondition.

3. Signalsubstanser

Hjärnan och tarmen är även sammankopplade via så kallade signalsubstanser. Signalsubstanser som även kallas neurotransmittorer är molekyler som kan föra vidare nervsignaler i kroppen. Dessa molekyler och substanser produceras i hjärnan men även till stor del i tarmarna. Tarmbakterierna producerar exempelvis en stor del av kroppens serotonin som är en signalsubstans och ett hormon som reglerar sömn, vakenhet och aptit. I tarmen produceras även GABA som bland annat är viktigt för minnet. När dessa substanser producerats i tarmen kan de därefter påverka vilka signaler som skickas till hjärnan via vagusnerven.

4. HPA-axeln

HPA-axeln, även kallad stressaxeln, är ett system av hormoner som bland annat har sitt ursprung i hjärnan och binjurarna. Här produceras hormoner som kortisol och adrenalin som aktiveras vid stress. HPA-axeln styr med andra ord hur vi reagerar i stressiga situationer – både i mer extrema och mer vardagliga situationer. För mycket stress under längre perioder kan ha en negativ effekt på kroppen och specifikt på tarmarna eftersom stresshormonerna då bland annat bidrar till att försvaga tarmväggen och driva på inflammation i kroppen.

Slutsats: Hur påverkar tarm-hjärna-axeln vår hälsa?

Detta forskningsområde är fortfarande i sin linda och det krävs mer forskning för att kunna reda ut exakt hur sambanden ser ut. Något att ta med sig är dock att den mentala faktorn spelar en stor roll för maghälsan. Stress och oro verkar kunna ha mycket negativa effekter på tarmens hälsa och om man redan har en fysisk åkomma så kan stress förmodligen förvärra denna. För en långsiktig hälsa är det med andra ord inte bara kost och träning som spelar in – mentalt välbefinnande är minst lika viktigt! Läs mer om Synbiotic Gut-Brain.