
Stress är något vi alla utsätts för i vardagen. Vi har deadlines på jobbet, försöker hinna i tid till möten och förskolor, har problem med chefen eller oroar oss för vår ekonomi. Stress under kortare stunder är inte skadligt – det är bara ett sätt för våra kroppar att mobilisera extra kraft och energi. Men när stressen blir så långvarig att kroppen och hjärnan inte hinner återhämta sig kan den göra oss sjuka. När vi är stressade tenderar vi dessutom att göra mer ohälsosamma val. Vi äter sämre, sover sämre och motionerar mindre vilket, i kombination med stresshormoner som adrenalin och kortisol, skadar tarmfloran och vår maghälsa. I den här artikeln berättar vi om hur maghälsan påverkas av stress och ger tips på vad du kan göra för att ta hand om magen och upprätthålla goda vanor även under stressiga perioder i livet.
Korta perioder av stress är inte skadligt. Är vi däremot stressade under längre perioder utan att vi får återhämta oss drabbas vi av så kallad kronisk stress som skadar vår hälsa och kan orsaka både utmattningssyndrom och depression. När vi blir stressade frigörs stresshormonerna kortisol, noradrenalin och adrenalin som rubbar balansen i tarmfloran, vilket försvagar vårt immunförsvar och gör oss mer mottagliga för inflammation.
På kort sikt gör stress ofta att vi får sämre aptit. Nervsystemet skickar signaler till kroppen att frigöra adrenalin som triggar vår instinkt att vilja slåss eller fly, vilket sätter våra hungerkänslor på paus. Men om vi är stressade under långa perioder börjar kroppen producera ett hormon som kallas för kortisol och istället ökar vår aptit. Kortisolnivåerna sjunker oftast i takt med att stressen försvinner, men om stressen kvarstår kan kortisolnivåerna förbli höga och aptiten likaså.
Vår aptit påverkas även av två andra viktiga hormoner – ghrelin och leptin. Ghrelin brukar kallas för vårt hungerhormon och reglerar våra hungerkänslor medan leptin reglerar våra mättnadskänslor. När vi är stressade ökar nivåerna av ghrelin, och hormonerna hamnar i obalans. Vi upplever ökade hungerkänslor och äter mer än vi egentligen behöver.
Stress påverkar inte bara aptiten, utan även vilken sorts mat vi föredrar. Studier visar att vi tenderar att välja mat med mycket fett och socker när vi är stressade. Detta tros bero på en kombination av höga nivåer av kortisol, insulin och ghrelin. En annan orsak till vårt ökade sug efter fett och socker är att stress kan ge upphov till obehagliga känslor som oro och ångest. När vi äter socker i kombination med fett börjar kroppen producera dopamin. Dopamin brukar kallas för vårt må-bra-hormon, och ger oss en kortvarig känsla av glädje. Detta i kombination med att hormonerna kortisol, noradrenalin och adrenalin som frigörs vid stress skickar signaler till kroppen att hjärnan behöver socker för att kunna slåss eller fly, får oss att välja livsmedel med mycket socker och snabba kolhydrater. Förutom att vi tenderar att välja sämre mat när vi är stressade påverkas även andra livsstilsfaktorer negativt i form av att vi sover sämre, tränar mindre och dricker mer alkohol.
När vi stressar frigörs hormonerna adrenalin och noradrenalin, som skadar vårt immunsystem och våra tarmbakterier. I tarmen finns nämligen minst 500 miljoner nervtrådar som alla har en direkt koppling till hjärnan. Det innebär att stress utsätter våra tarmbakterier för alla skadliga stresshormoner, vilket gör att de goda bakterierna i tarmen försvinner och ersätts av elakartade bakterier. Att vi dessutom sover sämre, rör på oss mindre och äter en sämre kost när vi är stressade påverkar också vår maghälsa negativt. Det är med andra ord extra viktigt att ta hand om magen och göra aktiva och hälsosamma val under stressiga perioder i livet.
Ett bra sätt att boosta tarmfloran är genom att äta en antiinflammatorisk kost som både motverkar inflammation i kroppen, och ger näring åt de goda tarmbakterierna. Att motionera dagligen även under stressiga perioder gör också underverk, både för tarmfloran och för att hålla stresshormonerna i schack. Då stimuleras även kroppens produktion av serotonin – ett viktigt hormon, det ger oss lyckokänslor och gör att vi kan hantera stressen bättre. Försök också se till att sova gott i 7–8 timmar per natt så att kroppen får lite välbehövlig återhämtning.
Ett bra botemedel mot stress är, att försöka göra saker som bidrar till att du blir glad och mår bra – varje dag. Det kan vara allt från att ta en promenad ute i naturen och andas frisk luft, till ett skönt yogapass, eller att skratta tillsammans med familj och vänner.
Vill du ha fler tips på goda vanor att implementera i vardagen har professor Stig Bengmark listat sina 12 budord som kan vara extra bra att ta till när stressnivån i kroppen är hög.
Det ser ut til at du er i Norge. Besøk vår norske nettside her www.supersynbiotics.no