Varför ska man välja synbiotika i stället för probiotika?

Probiotika, prebiotika och synbiotika är vanliga begrepp när man talar om kosttillskott för magen. Men vad är egentligen skillnaden?

Probiotika (Mjölksyrabakterier)

Mjölksyrabakterier, även kallad probiotika, är godartade bakterier som finns naturligt i tarmen och som tillsammans med andra mikroorganismer utgör vår tarmflora. Om de goda bakterier minskar i antal och de onda bakterierna får övertaget kan det uppstå en obalans i tarmfloran, något som kopplats till en rad hälsoproblem. Detta kan exempelvis ske till följd av stress eller om man får i sig för lite fibrer under en längre period.

Prebiotika (Kostfibrer)

Kostfibrer, även kallad prebiotika, är en typ av kolhydrat som förekommer naturligt i oförädlade livsmedel som till exempel råa rotfrukter, blåbär och havre. Fibrerna fyller en viktig funktion i kosten eftersom de hjälper till att upprätthålla en normal tarmfunktion. Kostfibrer fungerar nämligen som mat till de goda bakterierna och hjälper dem att trivas och fortplanta sig i tarmen.

Livsmedelsverket rekommenderar vuxna att äta minst 25-35 gram fibrer om dagen, men i genomsnitt får vi bara i oss 20 gram per dag. Många av oss behöver alltså äta mer fibrer.

Synbiotika (Mjölksyrabakterier och Kostfibrer)

Probiotika innehåller endast mjölksyrabakterier, medan synbiotika innehåller en kombination av mjölksyrabakterier (probiotika) och kostfibrer (prebiotika). Synbiotika kan ses som en utveckling av probiotika-tillskottet, då det innehåller både de goda bakterierna och fibrerna som gynnar dessa bakterier. Fibrerna fungerar som matsäck till bakterierna på deras väg ner till tarmen. Väl på plats ger de bakterierna föda så att de ska kunna mångdubbla sig.

Fördelen med synbiotika är alltså att kostfibrerna hjälper mjölksyrabakterierna att föröka sig i tarmen, samt underlättar resan ner i tarmen. Dessutom bidrar synbiotika med ett extra tillskott av nyttiga fibrer.

Hur väljer du rätt kosttillskott?

Att välja rätt kosttillskott är inte helt lätt. En sak som kan vara bra att veta är att det finns det en mängd olika bakteriestammar (sorter) av mjölksyrebakterier, men att alla inte har samma egenskaper. Bakterier delas in på tre nivåer: släkt, art och stam. Till exempel tillhör en utav bakteriestammarna i kosttillskottet Synbiotic släktet Lactobacillus, arten plantarum och stammen 2362. Bakterier som tillhör samma släkte och art, men olika stammar, kan skilja sig markant i hur de fungerar i kroppen.Dessutom kan kombinationen av olika bakteriestammar påverka, då vissa bakteriestammar till och med kan konkurrera ut varandra. Därför är det viktigt att undersöka om tillverkaren har testat hela sitt kosttillskott (inte bara enskilda stammar) i kliniska studier för att veta hur det fungerar i människokroppen.

Vill du ha fler tips på hur man väljer rätt? Läs checklistan här

Källor:

Livsmedelsverket. (2022). Fibrer. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/fibrer
McFarland LV, Evans CT, Goldstein EJC. Strain-Specificity and Disease-Specificity of Probiotic Efficacy: A Systematic Review and Meta-Analysis. Front Med (Lausanne). 2018 May
Coyte KZ, Rakoff-Nahoum S. Understanding Competition and Cooperation within the Mammalian Gut Microbiome. Curr Biol. 2019