kr Sverige / SEK
kr Sverige / SEK
  • Belgien
  • Bulgarien
  • Danmark
  • Finland
  • Frankrike
  • Grekland
  • Irland
  • Italien
  • Kroatien
  • Luxemburg
  • Nederländerna
  • Norge
  • Polen
  • Portugal
  • Slovakien
  • Spanien
  • Storbritannien (UK)
  • Sverige
  • Tjeckien
  • Tyskland
  • Ungern
  • Österrike
kr Sverige / SEK
  • Belgien
  • Bulgarien
  • Danmark
  • Finland
  • Frankrike
  • Grekland
  • Irland
  • Italien
  • Kroatien
  • Luxemburg
  • Nederländerna
  • Norge
  • Polen
  • Portugal
  • Slovakien
  • Spanien
  • Storbritannien (UK)
  • Sverige
  • Tjeckien
  • Tyskland
  • Ungern
  • Österrike
Svenska
Svenska
Svenska
Varukorg (0)
kr
Super Synbiotics/Maghälsa/Kost/Bra & dåliga kolhydrater – Vad gillar tarmfloran?
Super Synbiotic Maghälsa
bra dåliga kolhydrater tarmfloran super synbiotics

Bra & dåliga kolhydrater – Vad gillar tarmfloran?

Dela på facebook
Kopiera länk
Maila länk

Vad är kolhydrater?

Kolhydrater består av sockerarter, stärkelse och kostfiber som finns i bland annat frukter, grönsaker, sädesslag, vitt socker och mjölkprodukter. Kolhydrater utgör även, tillsammans med protein och fett, kroppens tre huvudsakliga källor till energi. Dessa tre energikällor kallas för makronutrienter och är nödvändiga för att kroppen ska fungera optimalt. Eftersom kroppen inte kan producera dessa makronutrienter själv behöver de intas via kosten. Kolhydraternas primära funktion är att ge kroppen energi och fungera som bränsle till arbetande muskler och till det centrala nervsystemet.

Bra och dåliga kolhydrater

Det finns både mer och mindre nyttiga kolhydratkällor. Ett sätt att avgöra om en kolhydratkälla är bra eller inte, är att titta på dess effekt på blodsockret. Glykemiskt index, förkortat som GI, är ett mått på hur mycket blodsockret påverkas när man äter ett specifikt livsmedel. Varje gång vi äter något så ökar halten av socker i blodet men om GI är lågt blir effekten på blodsockret mildare, medan ett högt GI ger en snabb och kraftig ökning av blodsockret. Baserat på sitt GI-värde kallas livsmedel ibland även för snabba respektive långsamma kolhydrater.

Alltför höga toppar och dalar i blodsockret är varken särskilt behagligt eller hälsosamt utan vi bör alla sträva efter att ha ett så jämnt och stabilt blodsocker som möjligt. En kraftig ökning i blodsockret, som ofta sker om man äter något med mycket socker eller andra snabba kolhydrater (högt GI), följs av en motsvarande dipp i blodsockret. Detta märks genom att man blir trött och låg på energi och därmed gärna sträcker sig efter något sött eller onyttigt för att få tillbaka energin.

Är det nyttigt att utesluta kolhydrater?

Det finns ett flertal olika dieter som förespråkar att utesluta kolhydrater helt ur kosten för att gå ner i vikt. Det går dock inte att dra alla kolhydrater över en kam, utan för att vara hälsosam handlar det snarare om att välja rätt källor till kolhydrater. Kolhydrater associeras ofta till näringsfattiga livsmedel som exempelvis vitt bröd, pasta och ris. Dessa kan med fördel uteslutas ur kosten då de sällan bidrar med något annat än bukfylla och snabb energi. Däremot innehåller nästan all föda från växtriket kolhydrater – till exempel grönsaker, baljväxter, hela korn och frukt. I dessa livsmedel kommer kolhydraterna i ett nyttigt paket då de kombineras med vitaminer, mineraler och inte minst fibrer. Då fibrerna gör att effekten på blodsockret blir mindre har dessa livsmedel ett lågt GI, och dessutom utgör fibrerna viktig föda till de goda tarmbakterierna som bland annat spelar en viktig roll för matsmältningen och immunförsvaret.

Genom att utesluta alla livsmedel som innehåller kolhydrater riskerar man att få i sig alldeles för lite växtföda, vilket gör att vi går miste om både viktiga vitaminer och näringsämnen, samt att tarmfloran får lida. Se istället till att välja kolhydratkällor med lågt GI och högt näringsvärde som är så oprocessade som möjligt.

Hur mycket kolhydrater ska man äta?

De flesta livsmedel innehåller en mix av kolhydrater, proteiner och fetter, även om förhållandet mellan dessa kan variera. Enligt livsmedelsverket bör cirka 45-60 procent av vårt energiintag komma från kolhydrater, 10-20 procent från protein och 25-40 procent från fett. En annan enkel riktlinje att hålla sig efter är Stig Bengmarks 80-10-10-regel som innebär följande: 80 procent av kosten bör komma från plantor som helst ska vara råa (kan likväl vara grönkål som paprika, men se till att variera dig), 10 procent bör vara proteinrika livsmedel (gärna vegetabiliska), och 10 procent bör utgöras av vegetabiliskt fett från exempelvis oliver, avokado och kokos.

Exempel på bra respektive dåliga källor till kolhydrater:

Ät mer av:

  • Bananer (gärna omogna/gröna då de innehåller mer fibrer och mindre socker)
  • Rotfrukter (låt dessa svalna innan de äts då detta gör att fiberhalten ökar och GI sjunker)
  • Baljväxter som till exempel kikärtor, linser och olika typer av bönor
  • Glutenfria sädesslag som till exempel bovete, havregryn, quinoa och durra
  • Övriga frukter och grönsaker i stor variation

Undvik/minimera:

  • Pasta
  • Vitt ris
  • Vitt bröd
  • Vitt mjöl
  • Varma rotfrukter
  • Godis, läsk, bakverk och andra sockerrika livsmedel

 

Bakterier och fibrer för din mage
  • Baserat på 15 års forskning
  • Producerat i Sverige
  • Naturligt - inga tillsatser
D-vitamin Stig Bengmark Super Synbiotics

Allt du behöver veta om D-vitamin

Magnesium och d-vitamin Super Synbiotics

Magnesium och D-vitamin – så samverkar de

K vitamin och tarmfloran Super Synbiotics

Därför behöver du K-vitamin – och tarmflorans viktiga roll

Nyheter och tips för din tarmflora