En dansk studie om hur kosten påverkar tarmfloran har jämfört personer som äter blandkost (köttätande) med personer som äter en helt växtbaserad kost (veganer). Resultaten visade att de som åt blandkost hade fler olika sorters tarmbakterier. Samtidigt visade studien att gruppen som åt växtbaserat hade mer fördelaktiga värden för blodsocker, kolesterol och inflammation.
Resultaten överraskade delvis forskarna och detta visar på att tarmfloran är ett komplext system och att ett högt antal bakteriesorter (stor mångfald) inte ensamt avgör tarmhälsan.
Forskare vid bland annat Köpenhamns universitet undersökte 75 personer som åt växtbaserad kost och 75 personer som åt blandkost. Med hjälp av prover från avföring, blod och urin undersöktes deltagarnas tarmbakterier, ämnesomsättning och hälsomarkörer.
Deltagarna följde redan sina vanliga matvanor när studien startade. Studien kan därför visa på statistiska samband, men den kan inte bevisa orsak och verkan eller isolera effekten av enskilda livsmedel, såsom kött.
Gruppen som åt en växtbaserad kost åt i genomsnitt mer fibrer och en lägre andel protein än blandkostätarna. Forskarna framhåller att studien är liten och inte kan ligga till grund för ändrade kostråd.
När forskare talar om mångfald i tarmfloran menar de hur många olika bakteriearter som finns och hur jämnt fördelade de är. Detta mått beskriver hur ekosystemet är uppbyggt, men det visar inte hela bilden av hur tarmfloran fungerar i kroppen.
Forskning visar att sambandet mellan bakterier och hälsa handlar om mer än att bara ha så många arter som möjligt. Forskare betonar att man också behöver undersöka vad bakterierna faktiskt gör och vilka ämnen de tillverkar. Att räkna antalet arter ger därför inte en komplett bild av tarmens funktion.
Trots färre bakteriearter hade personerna som åt en växtbaserad kost i studien mer fördelaktiga resultat i blodproven:
Observationsstudier kan ge värdefull kunskap, men resultaten behöver tolkas med förståelse för studiens metod och begränsningar.
En skillnad i studien handlade om deltagarnas intag av protein. Hos personerna som åt en växtbaserad kost kom i snitt 12 procent av energin från protein, jämfört med 17 procent hos personerna som åt blandkost. De personer med växtbaserad kost som åt mest protein hade en artrikedom i nivå med blandkostätarna.
Detta tyder på att mängden protein i maten kan spela roll för tarmflorans mångfald. Sambandet visar däremot inte att proteinet är den direkta orsaken till skillnaden, och inte heller att animaliskt protein skulle vara bättre än växtprotein. Exempel på bra källor till växtbaserat protein är baljväxter, bönor, linser, nötter och frön.
Den danska studiens resultat stämmer väl överens med en större internationell studie från 2025 i tidskriften Nature Microbiology. Där undersöktes tarmfloran hos över 21 000 personer som åt växtbaserad kost, vegetarisk kost eller blandkost. Även där fann man färre bakteriearter i gruppen som åt helt växtbaserat.
Samtidigt fann forskarna att bakterierna som är typiska för en växtbaserad kost var kopplade till bättre metabola hälsomarkörer. Dessa bakterier fanns även hos personer som åt blandkost, förutsatt att de åt rikligt med näringsrik mat från växtriket.
Detta visar att råvarornas kvalitet och innehåll är viktigare än själva etiketten på kosten. Både en blandkost och en växtbaserad kost kan innehålla mycket grönsaker, baljväxter och fullkorn, eller bestå av mer processad mat.
Maten vi äter påverkar tarmfloran genom de delar som inte bryts ned i tunntarmen utan når tjocktarmen i sin helhet. Vissa fibrer från växter kan kroppen inte bryta ned på egen hand, vilket innebär att de istället blir till näring för tarmens bakterier.
När tarmbakterierna bryter ned dessa fibrer bildas kortkedjiga fettsyror. Dessa ämnen spelar en central roll för tarmens slemhinna och kroppens allmänna hälsa.
En varierad kost med många olika växtbaserade råvaror ger bakterierna olika typer av fibrer att arbeta med, vilket bidrar till ett stabilt ekosystem i tarmen.
Kosttillskottet Synbiotic innehåller kostfibrer av två huvudsakliga skäl. Fibrerna fungerar som näring åt bakterierna och bidrar samtidigt till en stabil och balanserad miljö i tarmen.
Professor Stig Bengmark lyfte under sin forskargärning fram betydelsen av en fiberrik och övervägande växtbaserad kost. Han betonade särskilt råvaror som baljväxter, bönor, ärtor, linser, nötter, frön och hela gryn. Han rekommenderade även att hålla intaget av kött lågt, till maximalt 300 gram per vecka, och att undvika charkuterier och processat kött.
Dessa principer undersöktes inte i den danska studien, men fungerar som en tydlig vägledning för att stödja både tarmfloran och hälsomarkörerna:
Artikel skriven av Stig baserad på forskning om kött: Ska man äta kött eller inte?
Länk till en film med Stig om hans inställning till kött: Begränsa köttintaget, undvik processat kött
Thirion, F., Fan, Y., Hansen, T. H., et al. (2026). Vegans have distinct profiles of their gut microbiome and multi-compartment metabolome that align with markers of metabolic health. Microbiome. https://doi.org/10.1186/s40168-026-02538-y
Københavns Universitet. (2026, 30 oktober). Fund i veganeres tarme overrasker grøn grød-professor. Pressmeddelande med forskarkommentarer. https://via.ritzau.dk/pressemeddelelse/15258169/fund-i-veganeres-tarme-overrasker-gron-grod-professor?publisherId=13561237
Shade, A. (2017). Diversity is the question, not the answer. The ISME Journal, 11, 1–6. https://doi.org/10.1038/ismej.2016.118
Fackelmann, G., Manghi, P., Carlino, N., et al. (2025). Gut microbiome signatures of vegan, vegetarian and omnivore diets and associated health outcomes across 21,561 individuals. Nature Microbiology, 10, 41–52. https://doi.org/10.1038/s41564-024-01870-z
Heiman, M. L., & Greenway, F. L. (2016). A healthy gastrointestinal microbiome is dependent on dietary diversity. Molecular Metabolism, 5(5), 317–320. https://doi.org/10.1016/j.molmet.2016.02.005
Bengmark, S. Stig Bengmarks tolv budord för optimal hälsa. https://stigbengmark.com/tolv-budord-for-optimal-halsa/
