Bakterien Bifidobacterium breve (B.Breve) har flera väldokumenterade fördelar, inklusive förmågan att balansera tarmens mikrobiota, minska inflammation samt främja neurologisk och mental hälsa.
I vårt tarmsystem finns det en samling bakterier som utgör vår tarmflora, det finns både goda och onda bakterier. När vi inte tar hand om magen får de onda bakterierna för stor plats, vilket leder till obalans i tarmfloran och inflammation uppstår. Över tid kan det leda till kronisk inflammation, som kan kopplas till en rad olika hälsoproblem och sjukdomar. För att dämpa och förebygga kronisk inflammation behöver vi därför balansera och bibehålla balansen i tarmfloran. Det kan vi till exempel göra genom en antiinflammatorisk kost, motion, stresshantering och genom att tillsätta mjölksyrabakterier och fibrer för magen. Här har vi samlat forskning på bakterien B.Breve (Bifidobacterium breve Bif (LMG P-26117) och dess antiinflammatoriska effekter.
Vid musstudier där det testats att använda synbiotika mot IBD (där man använt Synbiotic2000), har man kunnat visa på potentialen av synbiotika, och då särskilt B.Breve, vid behandling av IBD (Cai et al., 2023).
Studier har också undersökt bakterien B.Breve och dess antiinflammatoriska effekter. Där man bland annat har kunnat se effekter som en förbättrad tarmbarriärfunktion och reducerad systemisk inflammation (Ishii et al. 2021).
B.Breve i kombination med andra stammar av probiotika har visat sig minska tarminflammation och visa på en förbättrad balans i mikrobiotan. Vilket i sin tur givit effekt på inflammatoriska tarmsjukdomar (Suganya & Koo 2020).
B.Breve har dessutom visat sig kunna reglera HPA-axeln (hypothalamus-hypofys-binjure-axeln), vilket reducerar stressmarkörer och förbättrar sömnkvaliteten (Lan et al. 2023).
Genom att förstärka tarmslemhinnan kan B. breve hjälpa till att förebygga att smittoämnen och toxiner tränger in i kroppen, vilket avlastar immunsvaret (Kwon et al., 2019).
Flera studier har visat att B. breve kan öka produktionen av antiinflammatoriska cytokiner (proteiner som bland annat bridrar till immunsystemet). Detta bidrar till en bättre reglering av inflammatoriska processer och kan minska risken för kronisk inflammation (Kwon et al., 2019; Matsuoka et al., 2020).
Det finns alltså flera dokumenterade resultat på hur bakterien B.Breve har antiinflammatoriska effekter och bidrar till att stärka maghälsan.
Gut-Brain axis, eller tarm-hjärna-axeln, är en kommunikationsväg som finns mellan tarmen och hjärnan. Detta sker via nervsystemet, blodet och immunsystemet. Vår tarms mikroorganismer spelar en viktig roll i denna kommunikation genom att påverka hjärnans funktioner och beteenden. Forskning har hittat samband mellan magproblem och tillstånd som påverkar hjärnan, såsom psykiska och neurodegenerativa sjukdomar. Bakterierna i vår mage påverkar alltså vår hjärna. Nedan sammanställs forskning på bakterien B.Breve och dess neurologiska och psykiska effekter.
B.Breve har visat kunna hjälpa mot depression och ångest. Det har genomförts kliniska studier på patienter med depression där B.Breve minskade vissa symptom och hjälpte till att stödja den emotionella stabiliteten genom att reglera metabolismen av tryptofan (som kan ge upphov till serotonin) (Tian et al. (2022).
B.Breve har också kunnat bidra till kognitiv förbättring. Musmodeller av Alzheimers sjukdom kunde visa att B.Breve minskade hjärninflammation och även förbättrade kognitiva funktioner. Den ökade produktionen av kortkedjiga fettsyror bidrog också till att modulera immunsvaret och en minskad neuroinflammation (Kobayashi et al. 2017).
Flera studier har även undersökt B.Breve och dess effekter som tilläggsbehandling för ADHD. Två olika studier har till exempel studerat barn med ADHD och kunde se förbättrad uppmärksamhet och impulsivitet samt förbättrad koncentration och reducerad hyperaktivitet hos barnen (Wang, L.J., et al. (2024).
Vid en systematisk genomgång av kliniska prövningar kunde också förbättrad kognition och social interaktion kartläggas vid användning av synbiotika innehållande B.Breve hos patienterna (Nahidi, M., et al. 2024).
En annan studie undersökte om B.Breve kunde påverka mikrobiomet hos barn med ADHD och visade på en förbättrad neurokognitiv funktion och minskad inflammation i hjärnan (Checa-Ros, A., et al. 2021).
En betydande förbättring av hyperaktivitet och ouppmärksamhet har också kunnat visas efter behandling med probiotika inklusive B.Breve i en meta-analys (Liang, S.C., et al. 2024).
Sammantaget finns det alltså en hel del studier som visar på neurologiska och psykiska effekter av B.Breve och forskningsområdet Gut-Brain.
Agrawal, S., et al. (2020). Early Human Development. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0378378220302954
Cai et al., 2023, Multispecies Synbiotics and DSS-Induced Colitis Study.
Checa-Ros, A., et al. (2021). Nutrients. https://www.mdpi.com/2072-6643/13/1/249
Ishii et al. (2021), Biomedicines.
Kobayashi et al. (2017), Scientific Reports.
Kwon, J., An, D., Shin, H., Kim, S., Kim, J., & Seo, J. (2019). “Probiotic Bifidobacterium breve alleviates intestinal permeability and modulates the inflammatory response in a mouse model of irritable bowel syndrome.” Journal of Microbiology and Biotechnology, 29(5), 725-733.
Lan et al. (2023), Nutrients.
Li et al. (2022), Nutrients.
Liang, S.C., et al. (2024). BJPsych Open. https://www.cambridge.org/core/journals/bjpsych-open/article/therapeutic-efficacy-of-probiotics-for-symptoms-of-attentiondeficit-hyperactivity-disorder-in-children-and-adolescents-metaanalysis/307B11FCC575B8AC36D5249175C8A9CB
Matsuoka, H., Nagai, Y., & Kitaoka, M. (2020). “Bifidobacterium breve supplementation reduces low-grade systemic inflammation and regulates cytokine production in elderly adults.” Journal of Functional Foods, 64, 103605.
Nahidi, M., et al. (2024). Journal of Attention Disorders. https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/10870547241228828
Suganya & Koo (2020), International Journal of Molecular Sciences.
Tian et al. (2022), Brain, Behavior, and Immunity.
Wang, L.J., et al. (2024). Nutrients. https://www.mdpi.com/2072-6643/16/14/2260
Xiao et al., 2020, Journal of Alzheimer’s Disease.
Det ser ut til at du er i Norge. Besøk vår norske nettside her www.supersynbiotics.no